Borta är isen

När jag för en vecka sedan  tog några bilder på en al, tyckte jag att det var så fint med gamla kottar och nya hängen som avtecknade sig  mot ett vitt isflak i bakgrunden. På bara några dagar har dock isen försvunnit  och små blå vågor krusar ytan igen. Kvar fanns dock  trädet  som längre upp på en kulle omgärdas av hundratals blåsippor

Längre bort passade jag på att ta några bilder på  andra alar  där dess hängen var  mera lättåtkomliga, på bekvämt fotoavstånd så att säga

Dacapo

Inte att undra på att man upprepar sig med att lägga ut bilder på blåsippor  så här års. Naturen upprepar detta skådespel varje vår. Vare sig man passerar en skogsbacke i söderläge där sipporna lyser som en intensiv blå matta eller om man strosar omkring på den egna tomten. Redan 2 år tidigare bloggade jag om blåsipporna vid gatan.

 Även i år kom dom fram trots att jag ännu inte hunnit suga bort löven.

De senaste 2-3  åren har dom förökat sig och spridit sig  en bra bit ifrån  ursprungsplatsen i häcken. Den här lilla krabaten har hittat en plats under pyramidenen och tittar nyfiket fram mellan barren.

En annan tapper blåsippa har kommit igen under farstukvisten. Den har fått fäste  i skarven mellan två cementplattor. Inte många mm.

Krokus, vintergäck, påskliljor, hyacinter, scilla och försytia  har också kommit tillbaka och blommar nu  men inget är mer vårlikt än just  blåsipporna som  kommit  långt bort ifrån skogen för flera år sedan.