Summa sidvisningar

fredag 30 september 2011

Svart vecka i Nimba


När jag i förgår zappade runt bland TV-kanalerna kom jag till kunskapskanalen där det var svartvit på rutan. Innan jag gick vidare till nästa kanal – för vem vill titta på en gammal svart-vit film? – stannade jag dock upp en stund för att se varför man visade något så ovanligt som ett svart-vitt inslag. Det var då jag såg några av mina egna bilder som jag  tagit i färg för mer än 50 år sedan  vid mina besök i Liberia. Man visade  den gamla filmen om  strejken hos Lamco i repris. Jag missade början och vet därför inte  vilken programförklaring som gavs före filmen  och anledningen till repriseringen. Så här står det i alla fall i en TV-tablå:

En av Sveriges Televisions mest omdiskuterade dokumentärer någonsin handlade om det delvis svenskägda gruvföretaget Lamcos verksamhet i Liberia. Omkring 15 000 svenskar arbetade för Lamco och projektet framhölls som ettframgångsrikt exempel på u-landssamarbete. Men i filmen "Svart vecka i Nimba" fick de svenska tv-tittarna se en helt annan sida. Filmen bröt mot den konventionella Afrikaskildringen och svenskarna i Liberia framställdes som kolonialtidens arvtagare.


Vad som dock inte framkommer i ovanstående eller  vid visningen av filmen var  hu pass mycket reportaget vinklats. Majoriteten av svenskarna som jobbade hos Lamco då höll inte med om beskrivningen av händelserna i reportaget. Programmet anmäldes också till radionämnden för bristande objektivitet men friades. Olof Rydbeck som då var chef för Sveriges Radio hade sett till att alla formella krav på objektivitet hade iakttagits.

                                                                        
Jag hade dock gärna vela haft  en analys varför programmet var så omdebatterad då  och hur man skulle reagera idag.  Strejken betraktades som olaglig vilket den säkerligen också var sett med  västerländska ögon  (och lagar). Men den inhemska arbetskraften som kom direkt från bushen kunde varken bildligt eller bokstavligen skriva” trade union”, än mindre  veta hur man genomför en ”laglig” strejk mot en övermäktig  företagsgrupp som dessutom stod i maskopi med den liberianska regeringen och president Tubman i spetsen. Det var bara att  utkommendera landets tungt beväpnade soldater för att  handgripligen sätta makt bakom orden. Inget märkligt med det kan tyckas idag när vi  vet hur andra företag sköter affärerna på den afrikanska kontinenten. Lundin Petroleum i Sudan eller  flera kinesiska intressen i olika afrikanska länder. Troligen behandlade Grängesbergsbolaget den svarta arbetskraften bättre då än vad många andra företag  skulle göra nu. Girigheten och profitjakten är  ju större nu och då har man inte råd att idka välgörenhet eller u-landshjälp. Hade Lamco Joint Venture  tillsammans med Nato-allierade försökt att störta den dåvarande regimen, som man gör idag med  Gadaffis Libyen,  hade vi troligen inte heller behövt bevittna det barbariska inbördeskriget i Liberia. Även om Liberia sedermera fått  den första demokratiskt valda kvinnliga presidenten (Ellen Jonson Sirleaf) har det trots allt inte hänt så mycket sedan slavarna återvände från USA till Liberia.
 Bilderna ovan har inget direkt samband med reportaget i TV. Dels en mask som hänger på en vägg hemma och en gammal dia-bild från någon marknad i Monrovia, Buchanan eller Yekepa. De ska bara förmedla lite "Afrikakänsla".

torsdag 29 september 2011

Vin och fluga som dog


                                                           Ut från ingenstans
                                                           Ett ilsket surr, ett sista skri
                                                           En fluga flög där ljuset fanns
                                                           O kom och hjälp, allt är förbi
                                                           Död den ramla på bordet ner
                                                           Lik  Ikaros för nära solen kom
                                                           Flugan ej längre levde mer
                                                           Med svedda vingar på rygg liksom
                                                           En sista blick på dess baneman
                                                           Och evig frid den sedan fann

Dessförinnan var den ganska så irriterande vilket ni kan se på You Tube om ni klickar er fram till digimages3

Även vinet som jag bloggade om häromdagen höll på att dö. Efter att ha tillsatt 1:a sockerlösningen  skall normalt jäsningsprocessen sätta fart efter några timmar. Så skedde dock inte. Det regelbundna kluckandet i jäsröret uteblev.

                                                                                 
                                                                               
Det kan hända att jäsningsprocessen avstannar helt  och att man sedan inte får igång den igen. Då har allt arbete varit förgäves. Normalt brukar  jag vakna på natten när jag  hör ett ovanligt ljud i huset. Som kluck-kluck  varannan sekund. Nu vaknade jag istället för att detta ljud inte hördes! Tydligen hade jag spänt mig vid läggdags och ivrigt lyssnat efter detta livstecknet från mäsken i flaskan. Anden i flaskan om ni så vill. Eller rentav andan. Men allt var tyst och stilla och bedrövad somnade jag om.
På morgonen tittade åter till  vinet. Små bananflugor hade samlats kring jäsröret  där de tydligen fått vittring av frukt. Det var då jag upptäckte att gumiproppen över flaskhalsen inte satt åt stramt nog för att täta. Så fort jag hade rättat till detta, började bubblorna  att klättra igenom  vattenlåset i röret. Vinet  hade ”andats” hela tiden fast jag inte hört det när gasen smet förbi under gummiproppen. Nu kunde även jag andas ut.

onsdag 28 september 2011

Före höstgrävningen


Nu har jag tagit hand om de allra sista resterna från trädgården. Melonerna har jag lärt mig att de är  känsliga för röta. Men när de väl var mogna (gick faktiskt att lukta sig till det) var dom söta och smakrika.
Tomaterna som var kvar och fortfarande gröna ligger nu i en byrålåda för eftermognad. Det mesta av den självsådda persiljan finns i frysen och plantorna har jag grävt upp. Visste ni att man  kan äta roten från persilja? Bra rotsak att ha i  grönsakssoppa.

Innan jag dock sätter spaden i jorden för att gräva om hela täppan  vill jag ta hand om nästa års utsäde. Några av vaxbönorna lät jag mogna. Det var första gången jag odlade denna sort och vill gärna ha dom igen nästa år.

Men även blomfrön tar jag hand om. Liksom bönorna får dom torka ett tag inomhus.





Vad som är malva och jungfru i det gröna får ni lista ut själva

När jag sedan skakat ur  alla pyttesmå frön från olika blomväxter och blåst bort all boss, hamnar dom i diverse  tomma glas där det funnits kryddor en gång.

tisdag 27 september 2011

Flugan som står på tå


Trots den sena årstiden kommer det fortfarande blommor på  den här växten. Det är en tremastarblomma  med en delikat  blå blomma. Även den lockar  till sig insekter, speciellt nu när det inte finns så många blommor kvar att besöka. Den här blomflugan hade slagit sig ner för att få sig ett skrovmål. Men den fick ställa sig på tå för att komma åt läckerheten.  Här kommer ett bildsvep från det besöket


Efter avslutad måltid  gällde det att snygga till sig och ”tvätta händerna”. Eller förnöjt gnugga händerna för att man blivit mätt?

måndag 26 september 2011

Äppelvin




Under veckan som gått har jag inlett ett nytt projekt.  Årets vinberedning. Dennna gång hade jag inte tillräckligt med  vinbär  och inga björnbär alls. Inte heller plockat några blåbär i stället. Däremot hade jag  spanat in flera träd i omgivningen med vildapel. Gamla ödetomter där träden fått stå kvar och  fått sköta sig själva. Äpplen som blivit allt mindre och surare under decenierna.











Det är just surligheten som lämpar sig bra att göra vitt vin på dessa frukter. Utmed en cykelväg stod  detta träd och jag  cyklade dit två gånger för att plocka några kassar fulla. Blev en  något vinglig hemfärd. Till slut hade jag  i alla fall hämtat 17 kg äpplen. Det tog sin rimliga tid att dela dom i  klyftor och skala bort  det som var  skadat.

Bredvid bordet hade jag ställt det stora mäskkärlet dit alla äppelbitarna slängdes

När alla äpplen hade tagits tillvara såg det ut så här i tunnan. Kul bild eller hur?

Under tiden fick  14 liter vatten kokas upp för att hällas över äpplena. Alla kastrullerna kom fram ur skåpen och alla plattorna på spisen såg till att el-mätaren snurrade för högtryck. När jag tillsatt en påse vinjäst och lite jästnärsalt  och l kg russin  blev det liv i tunnan. Allt började att jäsa efter bara en timme.

söndag 25 september 2011

Kyrkhamnsdagen VII - blomsterrum


När det nu var öppet hus i den gamla skogbyggnaden passade jag förstås på att titta in. En bred trappa ledde upp till övervåningen. Halvvägs uppe satt en tjej vid ett bord. Såg ut som en informationsdisk eller där man måste betala inträde. Men det krävdes ingen entréavgift, ej  heller fick jag någon information. Jag  passade nämligen på att fråga  om hon visste  ifall Gunnar Sträng gått i den här skolan. Men eftersom hon var från söder om Söder hade hon ju ingen aning om detta. Däremot hade jag kunnat få hur mycket information som helst  om IOGT:s verksamhet  och fått smaka på flädercider.
Jag fortsatte uppför resten av trapporna och  kom in i en stor sal där det bara fanns ett fönster i ena gaveln. Nattblindheten  gjorde att rummet verkade mörkt tills ögonen hade vant sig. Tedde sig ungefär som så här:

Första bilden jag tog blev ju alldeles för mörk eftersom automatiken inte utlöste någon blixt. Med den nuvunna kunskapen  när jag läst på instruktions-CD:n  aktiverade jag blixten. Det blev skillnad.

Närmast det stora fönstret med fabulös utsikt över Mälaren  fanns flera stånd. Alla presenterade blommor och respektive föreningar.  Först var det orkidéernas tur.











Vid nästa bord fångade en  märklig blomma min uppmärksamhet. Det var en  porslinsblomma fick jag höra. Och alla som intresserar sig för denna typ av blommor kan gå med i svenska hoya –sällskapet.


I ståndet bredvid  fanns det  konkurrerande  pelargonsällskapet

Den här växten med dessa magnefika blad  har visserligen också vackra blommor men frågan är om inte bladen överträffar blomningen.

Till slut en annan blomma. Som jag trodde var en vissen blomma. Men  experten förklarade för mig att  den snart skulle blomma. Knoppar så att säga. Det var en ananasväxt.

Längst bort från fönstret, lite i skymundan, fanns ett bord med många kaktusar. Bara småplantor utan  spektakulära blommor som man annars kan förvänta sig av dessa taggiga plantor. Att kaktussällskapet  - eller vad det nu kan heta, inte gjorde mer väsen av sig förvånade. Just kaktusar som brukar ha så magnifika blommor.
Det var dags att cykla hemåt. Nere vid fiket på andra sidan badet  satt många och åt  men jag hade lämnat plånboken hemma. Kände inte heller för kaffe med bullar utan ville ha något rejält i  magen efter  cykelturen och allt spring. Den gav i alla fall stoff och bilder för en veckas inlägg  varav detta är det sista i denna serie.

lördag 24 september 2011

Kyrkhamnsdagen VI

I stort trodde jag att jag sett det mesta av aktiviteterna och  började cykla hemåt. Den andra vägen. Innan jag  hade klarat den branta backen hördes musik. Den kom från den sedan länge nerlagda folkskolan. Där Gunnar Sträng lär ha gått en gång i tiden.

Hur man kunde bygga en så fin skola mitt i ödemarken där det  inte ens då fanns mer än en handfull kåkar i området, förstår jag inte. Men troligen fanns där barnrika familjer som motiverade en skola på närmare håll.  Framför  entrétrappan stod  ett gäng spelemän. Dom hade just avslutat en låt när jag kom fram. Så här såg dom ut. Alla kom med utom hon med nyckelharpan som  deltog  senare.


Några trakterade udda instrument såsom nyckelharpa och  fiol med HIFI-förstärkare.















När jag hade förevigat hela  spelmanslaget  tog dom åter upp sina instrument och spelade nästa låt. Det lät så här

Video musik vid

fredag 23 september 2011

Kyrkhamnsdagen V - naturrum


På andra sidan vägen bredvid fårhagen  fanns också en del att beskåda. Bl.a. visades upp naturens nyttigheter från omgivningen. Där fanns olika naturliga läkemedel  och andra naturprodukter. Det största intresset rönte en liten svamputställning som var snyggt  framdukat på papperstallrikar.

Här kanske dom minst nyttiga. Men på tallrikarna bredvid fanns alla läckra svampar. Saknade dock några som mina barnbarn redan hunnit plocka – som trattkantarell och  svart trumpetsvamp

Folk samlades kring arrangören av detta naturrum och var intresserade  åhörare vad han hade att berätta om olika svampar.
Han plockade dock inte bara svamp utan  hämtade även mat ur Mälaren nedanför. På de utplacerade  trästubbarna kring en lägereld hade han placerat olika sorters fisk som han tagit upp ur sjön. Barnen var mest imponerade av gapet på en gädda där man kunde se dom vassa tänderna.


Även levande fiskar gick att beskåda i ett akvarium. Den här passade jag på att ta bild på när den  stod i ett hörn.

En annan naturprodukt var honung  från några bikupor intill. Här kunde man titta på en ram med levande bin. Drottningen hade  märkts ut med en vit prick  som många letade efter i detta myller av bin.

Sådär i förbifarten tog jag även en bild på ett annorlunda kungsljus. Det var en magnifik planta med  flera blommande grenar och stora blad












torsdag 22 september 2011

Kyrkhamnsdagen IV


Plötligt rusade alla mot vägen. Jag uppfattade bara ordet vallning. Nedanför slänten  på en  liten bit äng hade jag sett ett antal får och tänkt att kanske ta några bilder på dom. Nu hade herdinnan också  kommit till den lilla fårskocken.

Dessutom hade hon även fått sällskap av en fårhund. Det skulle bli en uppvisning på fårvallning. Det var imponerande att se samspelet mellan hund, herdinnan och fåren. Titta själva hur herdinnan  med olika visselsignaler  dirigerar  både hund och fåren.

Video fårvallning

När jag nu hade fått  några bilder på fåren, t.o.m rörliga, tittade jag som hastigast in till  Eva i glasåtervinningshyttan.Rummet mot vägen var inte längre belamrat med allehanda glasföremål. Fick veta att det fanns en utställningslokal på övervåningen där jag inte varit tidigare.

Det var ett smakfullt inrett rum där  inte bara glaskonst exponerades. Kanske en samling alster från  alla konstnärerna vid kyrkhamnen? Evas glaskonst var dock omisskännlig. En liknande krans hängde i fönstret en trappa ner när jag var där första gången – klicka här.

Det tar redan en rymlig tid att binda en krans av  levande blommor. Hur mycken tid skall då inte denna krans ha tagit?

onsdag 21 september 2011

Kyrkhamnsdagen III


När jag rundat sista kröken på den smala vägen var jag framme vid kyrkviken. Ute på udden såg  jag  stånd utmed gången som ledde till den gamla villan där. Eftersom det är privat område har jag aldrig  gått dit tidigare. Passade på nu och kunde beundra utsikten från berget. Folk satt ute på punschverandan  eller ute i trädgården  med en inhandlad koppa kaffe eller macka och  med med gratis utsikt över Mälaren.

Men att ta sig en fika  när man precis anlänt var inte att tänka på. Jag skulle först hälsa på keramikverkstaden där  Eva Dárt  berättat för mig att man skulle sätta på ugnen för att bränna.
Det  var vissa problem med att få ordentligt fyr i ugnen för att få upp temperaturen.


















Jag frågade henne hur hon visste när den rätta temperaturen var uppnådd. ”Det ser man på elden” svarade hon som om det var den naturligaste saken i världen. ”När lågorna har en viss färg. Man kan se det när man har fått viss erfarenhet”. Mer än så avslöjade hon inte av sin yrkeshemlighet  och jag följde henne när hon lättade på grillocket över  en bytta.

Det var dock inte fråga om någon vanlig korvgrillning till  alla besökare utan  en del av  processen  vid raku-bränningen. En av medarbetarna höll just på att få fram den speciella lystern på ett fat.


Flera andra föremål  var utplacerade i gräset  - en något annorlunda konstutställning


Andra föremål fanns till beskådande på ett dukat bord intill entrén


Ytterligare alster och annat  kan ses här från mitt tidigare besök i keramikverkstaden.
(PS. när jag sökte efter detta inlägg använde jag mig av  logiska sökbegrepp som  drejskiva, raku, bränning, keramik m.m men kom fram till sidan  genom ordet påskägg!)