Helgen bjöd på perfekt svampplockarväder. Det hade klarnat upp efter allt regnande och det var bara att bege sig ut i skogen. Fick ena barnbarnet med mig så att svampkunskaperna från förra året kunde återupplivas. Det han med bestämdhet kunde identifiera var denna röda svamp
Eftersom jag bara känner till ett dussin ätbara svampar som jag plockar, blev det många som fick stå kvar. ”Bara skräpsvamp” eller ”inget att ha” blev ofta mina svar på den vetgirige ungens frågor. De var dock vackra att titta på.
Men även många ätliga svampar åkte inte ner i korgen när dom visade sig vara maskätna eller vuxit sig alltför stora. Så t.ex. denna björksopp
Vi hittade även en svamp som inte såg ut som en svamp. Den liknade ett haröra som den även faktiskt heter.
Haröra 1+4
Lyckan blev dock total när vi hittade några fina ställen med dom första trattkantarellerna. Det är då man ska ha en skarpsynt 6-åring med sig. ”Men morfar, du står ju på dom!” Då hade jag lättare att upptäcka stolt fjällskivling, karljohan och andra soppar på håll.
Det blev dock inte bara de första trattkantarellerna för året utan även det första fästingbettet. Så här års brukade jag alltid ha fått tiotals fästingar på mig efter alla promenader i markerna. Vet inte varför jag fick bara en på mig och här så här sent på året när dom hela tiden sagt att det fanns många i år och att många insjuknat i borrelia. Mitt i natten fick jag gå upp, tända ljuset, ta fram en kraftig lupp för att se den lilla pricken som kliade på huden och sedan nypa bort elakingen med en spetsig pincett som på läkarspråk heter Feilchenfeld.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar