Plötligt rusade alla mot vägen. Jag uppfattade bara ordet vallning. Nedanför slänten på en liten bit äng hade jag sett ett antal får och tänkt att kanske ta några bilder på dom. Nu hade herdinnan också kommit till den lilla fårskocken.
Dessutom hade hon även fått sällskap av en fårhund. Det skulle bli en uppvisning på fårvallning. Det var imponerande att se samspelet mellan hund, herdinnan och fåren. Titta själva hur herdinnan med olika visselsignaler dirigerar både hund och fåren.
Video fårvallning
När jag nu hade fått några bilder på fåren, t.o.m rörliga, tittade jag som hastigast in till Eva i glasåtervinningshyttan.Rummet mot vägen var inte längre belamrat med allehanda glasföremål. Fick veta att det fanns en utställningslokal på övervåningen där jag inte varit tidigare.
Det var ett smakfullt inrett rum där inte bara glaskonst exponerades. Kanske en samling alster från alla konstnärerna vid kyrkhamnen? Evas glaskonst var dock omisskännlig. En liknande krans hängde i fönstret en trappa ner när jag var där första gången – klicka här.
Det tar redan en rymlig tid att binda en krans av levande blommor. Hur mycken tid skall då inte denna krans ha tagit?
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar