Långa och korta ben

På spaning efter småkryp och växter fick jag syn på  den här torra växten bland grästuvorna. Det som hade fångat min uppmärksamhet var  de kritvita ställen som var snustorra. Utan att egentligen veta varför, tog jag en närbild på detta. Stående format. Det var ju bara en torr gren, ingen känd växt, inget svampangrepp eller annat märkvärdigt. Bara torrt.

Macro-bilder är ofta vilseledande när man inte har några referenspunkter. Den här bilden ser därför ut som en stubbe med fnöske. När den varken föreställde något eller kunde härledas till ursprunget tänkte jag berika bilden med annat och så göra ett collage. Letade bland gamla bilder och på webben. Först in en tjej som stretchade och sedan en insekt med långa ben

Som motvikt  en annan bild  med korta ben. Såg en morgon flera av denna larv på en blombuske. Hungriga var dom också. Trots dom korta benen hade dom gladeligen förflyttat sig från gren till gren och blad till blad och glupskt  gnagt i sig allt som kom i dess väg.

Till slut blev den så mätt att den tänkte ta sig en tupplur. Rullade ihop sig och la sig tryggt i ett bladveck intill stammen.

Grönt

(och kanske mindre skönt för somliga)

Fräken är en egendomlig växt med sina sirliga blad och märklig ”blomma”.En  riktig urtidsväxt som under de  geologiska perioderna carbon och devon funnits som stora träd. Nu hittar  man den numer förkrympta varianten ofta  i skogsbrynet, diken eller åkrar. Har länge försökt att få en bra bild utan att egentligen lyckas. Även den här är jag inte riktigt nöjd med

En ännu vanligare växt är maskrosen som jag bloggat om flera gånger. Men den här var högst ovanlig – den var dubbelhuvad!

Under tiden jag höll på att  ta ytterligare några bilder på detta ”missfoster” kom denna gynnare fram. Den hade klättrat uppför stammen och plötsligt tittade den fram över kanten,

En grönskimrande sköldlus eller bärfis.

Dubbelt upp var det även här. Ett par sköldlöss  som funnit varandra och är måna om artens fortbestånd

En annan grön varelse hittade jag lite längre bort. I ett större bestånd av nässlor. I denna omgivning kan  det inte vara annat en larven av en nässelfjäril. Både färg och ”taggarna” ska avskräcka olika fåglar  att sluka den. Själv tar man i  den också lite motvilligt. Men visst har den en vacker teckning och  gracila taggar som spretar åt alla håll.

Mindre grönt håller på att spira på dom brända träden. Hittar inte länkarna till tidigare inlägg. Det var efter en brand som jag hittade några svedda träd  som stått för nära lågorna. Året därpå  kollade jag om dom överlevt. Det fanns lite liv i dom. Ytterligare ett år senare hade ett av träden dött och det andra intill  visade sparsamt lite grönska.