Solrosor

Jag har länge velat ha en solros i trädgården. I koloniträdgårdsföreningar brukar man tävla om vem som kan odla den högsta och ståtligaste solrosen. Hemma i trädgården skulle jag dock nöja mig med en som kan titta över häcken  och titta på  alla som går förbi på gatan eller titta in genom fönstret. Men det har aldrig blivit av att köpa solrosfrön. Inte ens fågelfrön. När jag dock för en vecka sedan såg alla dessa solrosor på den nerlagda soptippen visste jag var jag kunde få tag på solrosfrön. Skriv in ordet solrosor  överst till vänster i denna blog  så går det att få upp tidigare inlägg.

Jag hämtade två  stora korgar som hade blommat färdigt och där fröna såg ut att mogna

Ute i periferin är kärnorna alltid störst  och mognar först. Avtar ju längre in mot mitten man kommer. Oftast hinner kärnorna  inte mogna  alls längst in

Kärnorna ligger tätt packade intill varandra men inte alldeles bredvid. De bildar faktiskt ett spiralmönster vilket dock inte  framgår tydligt av  dessa bilder.

Den här  närbilden  blev ganska dekorativ  förutom att man ser lite av spirallinjerna. Jag tror att alla korgblommiga växter har byggt upp detta mönster. Kanske rentav en inneboende kraft som när  Andromedagalaxen eller andra spiralnebulosor bildades för miljarder år sedan.

Den gamla tippen

När jag förra veckan gjorde en liten samhällsinsats och sorterade sopor vid vår återvinningscentral, passade jag på att ta några bilder. Dels blev det bilderna från  inlägget i förgår  och från en okänd växt dessförinnan. Det skulle dock bli ytterligare några bilder när det dök upp några nya  och helt oväntade motiv. Den moderna sorteriangsanläggningen med alla dess containrar  hade byggts intill den  ursprungliga gamla soptippen. Den var nu övertäckt sedan  länge och tjänstgjorde delvis som uppläggningsplats  för gatsten, tomma sandlådor, dräneringsrör och annat. Resten var övervuxet av allehanda ogräs. Av det ovanligare slaget hittade jag denna blomma.

Blomman från denna buske kände jag igen från Gotland och blev förvånad över att hitta den i våra trakter. Det är en cikoria  eller vägvårdan. På Gotland kallas den även  för horpiska. Så nämnde  jag den felaktigt i ett tidigare inlägg när jag visade en bild på blåeld. Cikorian odlades tidigare i södra Sverige och användes som kaffesurrogat (roten) eller bladen som sallad. Är dessutom en medicinalväxt  mot gikt. Kanske var plantan jag hittade nu  på den gamla nerlagda soptip en  relik från denna tid.

Jag stegade upp mot toppen av den höga kullen och stannade förvånad  vid kanten där tippen åter sluttade ner mot ett skogsbryn. Överallt stod  gula solrosor i full blom. Inte lika höga som jag sett på fälten i Bulgarien men likväl med stora korgar fyllda med halvmogna solrosfrön.