En död potatis

Ibland kan gamla synder löna sig. Som t.ex. potatis som glömts kvar i jorden efter sista skörden och  inte ens upptäckts vid höstgrävningen. Året därpå ger dom sig till känna och börjar spira där man minst anar det och där man helst inte vill ha dom. I år grodde dom på minst 10 ställen och  jag lät dom stå kvar bland kålen och annat.  Häromdagen skulle jag dock rensa lite på landet och grävde upp alla  ”vildvuxna” potäter. De satt mycket djupare än de man normalt sätter. Oftast blir det bara en eller  två knölar under  varav en 

 riktig stor. Totalt gav förra årets underlåtenhet en skörd på 18  nya potatisar

Dessa potatisar  har  legat dubbelt så länge i jorden än de som jag satte i våras. Några har blivit angripna av  en slags sniglar som tydligen håller hus nere i jorden. Nakna sniglar utan hus (så de borde inte kunna hålla hus !)  som  tar sig ner  till potatisen och börjar  gnaga sig in i knölen.

De gräver sig långt in i potatisen och efterlämnar  djupa hål. Tog bilderna  i efterhand  för att åskådliggöra detta  varför jag missade att även visa själva snigeln. Bilderna skulle  därefter kastas i papperskorgen. När jag tittade på den vänstra tyckte jag att den  liknade en dödskalle varför jag  kombinerade bilderna för att  ytterligare förstärka  intrycket. En riktig död potatis i sanning.