Summa sidvisningar

torsdag 1 september 2011

Prata mera persilja


Den här gången dock i ordets rätta bemärkelse. Jag har skördat persilja för andra gången i år. På våren kom det upp hundratals små plantor eftersom det året innan hade fått stå kvar en eller två persiljeplantor som sedan fröade av sig. Den lilla jordplätten skulle ändå inte planteras förrän senare, varför plantorna fick stå kvar och  växa upp. När det senare blev dags att sätta ut kålplantorna fick  persiljan  stryka på foten. Dom hade vuxit sig dryga dm höga och stod tätt som en djungel. Tyckte det var synd att bara gräva  ner allt och skördade istället hela persiljeskogen. Det blev en hel bytta  finhackad persilja att frysa in. (man kan även torka den  för förvaring)
På själva kryddlandet  fanns förståss också persilja. Både den krulliga sorten och den slätbladiga. Även där och runtomkring hade det vuxit upp fler plantor än  de ursprungligen planterade

Stora kraftiga plantor med tjocka stjälkar som nästan såg ut som små buskar. De växte bland kvarvarande kålrabbi, mitt bland  en lejongap som egentligen inte heller hade något att göra  vid utkanten av kryddlandet eller  bredvid en  rosmarin och stal näring från denna. Det var tid att röja. Men liksom i våras  ville jag inte slänga allt utan tänkte ta hand om det mesta. Trots att jag redan hade ett årsbehov  i frysen.

Man får väl dela med sig  med barnen som  inte odlar. Eller själv använda persilja oftare i matlagningen. Det är  ju först och främst en aromatisk krydda som jag ofta använder tillsammans med svamp, omelett  eller när jag stuvar morötter. Till fisk använder jag persiljebladen  nästan som en grönsak och stuvar dom i en kraftig  vitsås. Persiljan passar  förståss till mycket annat också som i olika sallader t.ex.
Klart slut – i morgon pratar jag annan persilja

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar