Med anledning av ett TV-program skrev jag ett långt inlägg i slutet av förra månaden som går att läsa här. Märkligt nog nämner jag den liberianka presidenten Ellen Jonson Sirleaf i mina betraktelser. Varken jag eller SVT visste då att hon skulle bli en av tre kvinnor som skulle förlänas Nobels fredspris någon dag senare.. Med undantag av sporadiska glimtar från inbördeskriget har det inte redovisats mycket från Liberia. Nu plötsligt kommer det en gammal repris från 60-talet, ett fredspris och nu i i kväll en insamlinggala för världens barn med reportage från Liberia. Jag vet dock för litet om nuläget i landet men har svårt att tänka mig att man fått bukt med den utbredda korruptionen. Det är då jag alltid blir aningen skeptisk mot dylika insamlingar, hur ädelt än syftet må vara.
Strunt i all politik och eländet i världen, jag vill hellre skriva om den genuina afrikanska folksjälen. Den som ger sig till känna i gammal afrikansk kultur – konst och musik. Träsniderierna är en del av denna kultur. Jag äger bl.a. en drygt 3 dm hög träfigur som jag önskade kunde berätta mera om.
Nu kan jag bara ha några funderingar kring denna kvinnofigur. Den är i högsta grad afrikansk och kvinnlig för ingenstans bär kvinnor så tunga bördor på huvudet som i många afrikanska länder.


Inga kommentarer:
Skicka en kommentar