Glaskonst

Var på kalas i helgen. Så fort jag kom in i rummet la´ jag märke till två upplysta glasskulpturer; en på en bänk och en i fönstret.  Mer glaskonst än lampor. Förutom form och färg var det  ljuset som upphöjde lamporna till konst. I min iver att ta några närbilder på dessa glömde jag helt bort att ta en helhetsbild på någon av lamporna.

Lampan i fönstret  hade andra former och färger  inuti glaset. Bilderna liknar dock mer julgranspynt eller juldekorationer ute på sta´n. Men är man  bjuden på kalas, kan man ju inte stå där i timmar och försöka hitta den optimala bilden

Jag älskar att avbilda färger och former man kan finna i glas och vid olika belysning, De blir som abstrakta målningar. Därför gjorde jag  bl.a. videon ”blueglass” (se digimages3 på You Tube). Det är dock inte var mans sak att  uppskatta non-figurativ konst.

My name is al-Saadi Gaddafi

Varje morgon när jag sätter på datan, börjar jag med att rensa bort skräpposten. Det är allt från lyckönskningar till miljonerna man vunnit, blessings from the good Lord, offerter på barstolar  eller hjälp med penningplaceringar. Många är återkommande, andra kan också avfärdas direkt När jag för några da´r se´n fick ett mejl från nå´n som presenterade sig som i rubriken, kunde jag dock inte låta bli att öppna mejlet där det gick att läsa följande

”My Name is al-Saadi Gaddafi, born 25 May 1973 and the third son of late libyan leader Colonel Muammer Gaddafi who was kill in october 2011 by nato forces and National Transitional Council forces.I am in need of a foriegn partner who will help me lay claim to a deposit which my father made with a financial company in London United Kingdom under the name AL SAIDI OIL COMPANY, amounting to the sum of $175,000,000.00. I can not lay claims to this deposit as i have been placed on the top of must wanted list by the british interpol and my location is yet unknow to anybody. You can read more on this website:
http://english.ahram.org.eg/NewsContent/2/8/22838/World/Region/Interpol-puts-Gaddafi-son-on-mostwanted-list-.aspx

I need someone who will lay claims to the deposit as an associate of AL SAIDI OIL COMPANY to have the deposit released. as you know the National Transitional Council and the United nations has frozen all my father's asset in libya. You must keep this email private for if it gets out, my location will be traced and  the deposit will be frozen and confisicated. If you are Interested in helping me, do respond to my email.
Al Saadi”

Tänk att lilla jag här i  en liten förort  i Sverige  blir kontaktad av Gaddafis son med bön on hjälp! För att komma åt alla dessa miljonerna, måste jag till att börja med bli en styrelsemedlem i ett  oljebolag  och  lära mig alla finansiella och juridiska knep och resa hit och dit. Lilla jag som inte ens tar mig  utanför kommungränsen.  Tänk vilka historier dom kan hitta på. Är dock lite förbryllad över syftet med detta mejl. Normalt när det handlar om penningtransaktioner och liknande  brukar dom fiska  efter personliga uppgifter samt  kontonummer. Så är dock inte fallet här.  Bara att  man ska hålla detta hemligt för att inte röja Al Saadis  viste och  att  Gadaffis tillgångar inte blir konfiskerade. Men det är just  av dessa anledningar jag  offentliggör  detta mejl. Annars kunde ju pengarna återbördas  till det libyska folket som  en gång bestulits på dom eller till återuppbyggnaden av landet. Trots att det är uppenbart att allt detta är påhitt kommer jag inte ifrån att nägon hund är begraven här. Annars hade man väl inte gjort sig besväret. Vad är syftet?

Insändare

Vem hade kunnat ana att  mitt inlägg kring årsskiftet  - klicka här -skulle  resultera i en riktig insändare i lokaltidningen och  även publiceras. I och med det trodde jag att  jag sagt mitt och andra fick tycka vad dom ville. I förra numret av tidningen fanns dock  en svarskommentar. Inte från kommunen som man hade kunnat förvänta sig, utan från  troligen en privatperson enl. bilden nedan

Som framgår i bloggen blev jag  redan upplyst om att det fanns 2 varianter av denna almanacka  vilket personen som svarade på min insändare  inte kunnat läsa sig till. Så det är inget att tjafsa vidare om.

Nu hänger den  riktiga almanackan på väggen och januaribilden har bläddrats fram.

Även i årets upplaga finns flera motiv som jag också fotograferat, men vid andra årstider. Så kommunens väggalmanacka  blir nästan lite personlig. Inte att undra på att  man ryade till lite när den uteblev. Av ren nyfikenhet gick jag även in på  biblioteket idag och fick höra att man kunde få  kommunens  almanacka där. Exakt  som insändaren tipsade. Däremot vet jag inte varför inte alla fick årets almanacka.

Sitter på kanten

Den här bilden, som jag hade med i något inlägg tidigare, har jag även haft som bakgrundsbild på datan ett bra tag nu.

När man har bilden framför ögonen hela dagarna av och an, upptäcker man fel och brister, hur bilden egentligen borde ha tagits (eller inte alls) och att den kanske går att förbättra. Nu var det länge sedan jag gjorde något collage i datan. Jag  tyckte att bilden såg lite tom ut  och borde fyllas ut med något som ledde blicken in i bilden. Några figurer som sitter i förgrunden. Två sådana hittade jag i vår bokhylla och fotograferade dom bakifrån. Därefter fick dom sitta på bryggan

Innan jag skulle släppa iväg inlägget  hittade jag en annan bild på en tjej som satt på Mynttoget i gamla sta´n och lyssnade på musik. Denna gamla bild kanske skulle kunna vara ett annat alternativ att  sätta på bryggan. Mitt i vintern med rumpan nästan bar. Klippa, sudda och klistra och vips så sitter hon där framför vattnet som håller på att frysa till.

Stjärnorna på slottet

Efter att ha visat en del bilder som jag tagit  vid en vik nedanför Görvelns slott, kommer man osökt in på  årets upplaga av TV-programmet  Stjärnorna på slottet  som skulle hålla till just där. Därför tog jag  denna bild då

Som den  lokalpatriot man är, följde jag förståss serien trots att man är måttligt intresserad av stjärnornas göranden och låtanden. Därför kommenterar jag inte heller de medverkande  stjärnorna   eller innehållet i denna serie utan visar i stället en del som inte syntes på TV.

Slottet är ett populärt utflyktsmål och numera kan  man sällan strosa omkring  där alldeles ensam. Picknick på sommaren

Under många år hade vi som en familjetradition att åka till slottet och samla kastanjer där på hösten

Här är själva viken på sommaren  och ångbåtsbryggan på vintern

Även på vintern pågår en del här som lockar folk. Isracing, skridskoåkning ,pimpelfiske och inte minst Vikingarännet som går förbi här. Aktivieter som jag bloggat om tidigare här.

Från höjden, där själva slottet är beläget, har man en vidunderlig utsikt över Mälaren

Den här rhododendronplanteringen ligger lite undanskymd . Slottets baksida såg ut så här innan  det renoverades för några år sedan och i någon av sidoflyglarna bodde stjärnorna

När parken anlades planterade ägaren många olika trädslag, en del exotiska. Några finns bevarade med namn på skylt. Däremot har det även placerats ut  en hel del skulpturer som jag beklagade mig över  här  i ett inlägg för några år sedan. En sådan ”skulptur” syns på den här bilden

I förgrunden ser man även en liten damm där det sommartid brukar simma omkring några guldfiskar. Det var vid denna damm som Christer Lindarw avslutade sin dag

 med att alla stjärnorna badade där som en imitation  på Anita Ekbergs bad i Fontana di trevi.

Kom smygandes

Trots att jag kunnat ta ett hundratal bilder till kring ”vinterviken”, återvände jag till parkeringen. Var lika väl det, för de tagna bilderna var inte någon höjdare vilket jag senare kunde konstatera i datan. Väl framme vid bilen  hade landskapet plötsligt fått ett helt annat utseende. Tjock dimma hade kommit smygandes från landsidan och lagt sig som ett  grått täcke över landskapet. Passade på att ta några få bilder på detta innan jag återvände hem.

Den här vida böjen av vägen, åkern och skogen i bakgrunden är tydligen ett oemotståndligt motiv för mig närhelst jag kommer förbi här. Utöver  bilderna i dimma har jag tagit samma vy tidigare vid olika årstider.

Vintervideo

I stället för att visa resterande bilder från promenaden kring ”vinterviken”som enstaka bilder, har jag tagit alla som var kvar och lagt ihop dom till en liten videosnutt. Med lite bakgrundsmusik. Eftersom gårdagens youtube-låt inte fungerade tillsammans med inlägget  har jag tagit  annan musik.  Aktivera gärna  helskärmsläge och  lutar er tillbaka. Allt är serverat på ett bräde. Fler och liknande vinterbilder har jag tidigare sammanställt i några videos vilka finns att klicka fram på  på You Tube -digimages3.

Ice ice baby

När jag  hade parkerat vid min lilla vintervik och tagit de första bilderna, vandrade jag vidare utmed stranden. Syftet med min utflykt var att eventuellt hitta några frostiga bilder. Sådana som liknade min julhälsning i den här bloggen och som jag tog för flera år sedan just vid den här platsen. Jag blev inte heller besviken. För varje steg jag tog uppenbarade sig nya fotomotiv så att man blev yr i skallen och visste inte vad man skulle ta bild på först.

ICE ICE BABY kommer jag att tänka på. En låt av Vanilla ice som ni kan lyssna på under tiden ni  tittar på bilderna 

<iframe width="420" height="315" src="http://www.youtube.com/embed/rog8ou-ZepE" frameborder="0" allowfullscreen></iframe>

Det var ett fotografiskt Schlaraffenland  om man nu får uttrycka situationen så. Överallt fanns isformationer som hade bildats kring grenar, rötter och vass. Det första jag såg blev denna ”risiga” bild.

Trots att solen hade gått i moln blev det ändå lite lyster i isen. Nästan  lite självlysande. Tänk om  solen hade varit framme! Kanske har jag turen någon gång att  få både frost och klar himmel samtidigt. Men ibland kan man inte få allt

Några da´r  senare blev det dessutom flera plusgrader så att både is och snö försvann i ett nafs. Så man får vara tacksam att ha fått några isbilder över huvud taget.

Som lite kuriosa tog jag även några bilder på skummet som vågorna tidigare piskat upp i vattnet och spolat i land. Nu hade det frusit till och stelnat som gammal, uttorkad vispgrädde.

En annan isformation som innesluter några växtdelar. Nästan som ett embryo. Där hade det varit bra med lite motljus. Trots avsaknaden av solljus blev det ändå  ett trettital bilder  som jag emellertid   inte portionerar ut alla på en gång. Därför  den sista här som jag även  har vänt på en gång för att se effekten.

Stalaktiter och stalakmiter av is

(varför är ordet stalakmiter inte med i Wikipedia?
Droppstenar som växer underifrån)

Svanar

I den isfria delen av viken – se sista bilden från igår – höll bl.a. även några svanar till. Jag såg inte alla förrän jag kom närmare och då  höll de  till mitt ute  i viken och vid den andra stranden.

Då tyckte jag att annat var roligare att fotografera än några svanar mitt i viken och jag ägnade dom inte längre någon uppmärksamhet. När jag dock senare kom tillbaka, hade svanarna kommit närmare land intill den kala berghällen vid udden.

Det var ett vuxet par med 2 ungar som ännu inte ruggat. Jag är dålig på svanar  (och fåglar generellt) och kan därför inte avgöra om det är knölsvanar, sångsvanar eller rentav vanliga Mälarsvanar. (Pia vet nog) För mig är stora, vita fåglar  med lång hals bara svanar. Liksom små grå fåglar alla  är sparvar.

Halsarna i den här bilden hade  nästan kunnat bilda ett hjärta om jag hade inväntat rätt ögonblick. Har nog sett  ett sådant  ”kärlekskort” någon gång, vill jag minnas. Svanarna hade kommit närmare när dom såg mig ute på udden. Troligen tiggde dom mat. Men alla pensionärer matar inte fåglar. När jag dessutom inte tänkt  att stöta på några halvtama fåglar dessutom,  stoppade jag inte på mig några brödbitar heller. Dom gör jag  förresten skorpmjöl av.

Viken

När det blir tomt i skafferiet, åker man till ICA, Lidl eller Willys för att fylla på förråden. Likaså är det med bildförrådet. Behöver jag  nya bilder för ett inlägg  i bloggen, är det bara att ge sig ut i naturen och fylla på. Det är dessutom gratis Egentligen  vill jag kalla viken för vinterviken. Det låter vackert. Det finns dock redan några ställen här i Stockholm som  heter Vinterviken.  Min vik ligger vid Görvelns slott som jag återkommer till senare någon gång. 

Igår bröt solen fram ett tag och jag åkte iväg till min vik för att just fylla på mitt bildförråd som börjat tryta. Men väl framme, hade solen åter gömt sig baken tjocka molnslöjor. Bredvid parkeringen  hittade jag mitt första motiv; ett tike  som inte frysit på och som rinner ut i viken .

Ett tunt istäcke hade hunnit lägga sig i viken och isen låg spegelblank.

På andra sidan viken syns ångbåtsbryggan där  båtarna lägger till på väg mot Sigtuna. Trots att denna  trafik upprätthålls är jag osäker på om ångbåten  fortfarande lägger till här vid slottet.

Längre ut i viken  var det fortfarande isfritt eftersom vinden ligger på där. Gränsen mellan nyis och öppet vatten sträckte sig i en vid båge rätt över viken.. Där det var isfritt kunde jag skönja en hel del änder och några svanar.

Dessa och kommande bilder togs i förgår och överensstämmer inte längre med den dagsaktuella väderleken.

Under mellantiden har det hunnit bli blidväder och snö och is har försvunnit. Därför är det extra tacksamt att nu ha tillgång till denna dokumentation