Som vartenda år blommar vår gullregn så här års med många hängande klasar.
Det är två gånger om året som det uppstår en massa ljud kring detta träd. Just nu är det ett surrande och brummande som från en gammal frys.Det är hundratals bin och humlor som lockats dit. På hösten är det däremot en massa knäppljud kring trädet. Det är då när alla torkade baljor spricker upp för att sprida sina frön. Trädet har vuxit sig så här stort på cirka 25-30 år. Minns inte riktit när jag hämtade en liten planta en senhöst från en ödegård mitt ute i skogen
Så här ser stället ut idag och var lika övervuxet redan då. Då fanns dock några svärdsliljor, en syren och just ett gullregnsträd kvar. När jag skulle hämta ett litet skott från grullregnet blev det problem. Det fanns inga blad kvar på allt som stack upp ur jorden. Hur känner man igen en liten gullregn utan blad? Jag chansade och stoppade ett skott i en plastpåse och planterade det hemma. Chansningen hade gått hem och efter ca 5 år var träden uppe i höjd med stuprännan. Bland nya villaområden ser man sällan denna gamla växt. Kanske för att den är giftig?
Först tänkte jag kasta denna intetsägande bild men sparade den just för detta inlägg. Men när jag sedan detaljförstorade den fick jag en bonusbild. Det blev en helt ny bild med en helt annan lyster
En annan gammal växt som jag räddade åt eftervärlden är denna svärdslilja. Med sin brungula färg skiljer den sig från våra övriga som alla är blåaktiga. Jag hittade den vid en gammal jordkällare som hade rasat samman för länge sedan. Denna svärdslilja blir inte lika hög som dess kusiner i rabatten och blommar inte lika ofta. Men har överlevt.
När jag även detaljförstorade denna bild fick jag åter fram en bonusbild. I överkanten satt en insekt som jag ville titta närmare på. Sent omsider kom jag på att det var en snytbagge.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar