Strosade runt på våra gång- och cykelvägar i närheten och la märke till att man varit framme och röjt växtligheten utmed en del sidor. Trädgårds- eller landskapsarkitekten i kommunen har väl haft vissa synpunkter på hur vår närmiljö skall gestaltas. Troligen var det rätt årstid att ta itu med detta arbete för överallt låg det högar av nedsågade små träd och grenar.
Syftet måste ju vara att gallra bland all slyn för att främja tillväxten av kvarvarande träd och buskar. Som amatör i den egna lilla trädgårdstäppan har man en viss uppfattning hur man bäst kan gagna växtlighten och hur det blir mest estetiskt tilltalande. Även om denna uppfattning inte kan jämföras med den storskaliga landskapsarkitekturen som några kommunalarbetare presterade utmed vägarna, tyckte jag nog att jobbet inte verkade vara helt professionellt. I vilket fall blev det ingen snygg rensning. På tallar och aspar fanns det kvar en mängd döda, torra grenar i huvudhöjd som lätt hade kunnat kapas av. Intill ett staket hade grenar och stammar kapats i höjd med inhägnaden oavsedd om det fanns nya skott eller ej. Bort med rubbet bara det inte fanns något som hängde utanför inhägnaden! Vid en cykelväg hade 2 ståtliga björkar som stod intill banan jämnats med marken. Purfärskt virke som sågytorna skvallrade om.
Den ena björken stod alldeles ensam och hade kunnat växa sig riktig stor. Den stod visserligen nära cykelvägen men borde inte ha utgjort något hinder för renhållningen. Det har den i alla fall inte gjort de sista 35 åren så länge vägen funnits. Nu är 2 av de fåtal kvarvarande björkarna borta och med dom även båda markeringarna för vandringsleden. Upplandsleden tror jag det är.Jag gick vidare och funderade över vem som kommer att ta hand om den fina brasveden. Vid nästa gångväg fanns det fler rishögar. Här har man röjt bland asparna.
Röjt och röjt. I mitt tycke såg partiet fortfarande ganska risigt ut och kunde ha gallrats väsentligt mer. Men jag kan ha fel. Är ingen landskaps- eller trädgårdsarkitekt utan bara en vanlig flanör. Men så mycket förstod jag att även om man inte gav sig på de unga träden, borde man åt minstone kapat av ett heldött träd (se gula pilen). Eller tänkte man på hackspetten?
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar