Marssolen börjar ta nu. I alla fall på snövallarna utmed vägarna. Dag för dag slickar solen bort en del av snön som en gång var vit.
Snön är dock bemängd med småsten och grus som följt med plogen. Alltefter snön smälter bort blir bara smutsiga rester kvar..
Resterna är dock inte bara grus och småsten som använts vid sandningen utan där finns även partiklar av asfalt som dubbdäcken rivit upp.Dessutom också små partiklar av gummi och inte minst sotavlagringar från avgaserna.
Även snö som inte täckts av grus har blivit missfärgad. All denna sörja samlas i pölar runtomkring snöhögarna. Det förorenade vattnet rinner ner på åkrar och ängar eller ner i våra dagvattenbrunnar. Bland kommunens riktlinjer för dagvattenhanteringen kan läsas följande:
Snötippning
Snötippning kan medföra stor påverkan på vattenmiljön.
Sammanplogade snömassor innebär en upplagring av
dagvatten som vid snösmältningen för med sig de föroreningar
som samlats, vilket gör att föroreningshalterna
kan vara mycket höga. Små snöhögar bör eftersträvas
och läget för större snöhögar bör väljas så att snöns
smältvatten inte når recipienten direkt, utan ges möjlighet
till infiltration eller översilning på mindre känslig
mark.
Det är viktigt att redan tidigt i planprocessen ta hänsyn
till snöhanteringen.
Till skillnad från denna kommuns miljötänk (för att nu använda ett modernt ord) begär man i Stockholms stad dispens att få tippa snömassorna direkt i Mälaren som förr i tiden. (samma vatten som man häller i laxyngel senare på året)
Vad som än beslutas och hur man än hanterar denna miljöfråga kan man bara minimera riskerna som påverkar vår omgivning. Snösvart blir vi inte av med. Skiten dyker upp i en eller annan form igen någon annanstans.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar