Andan från Anderna

Innan ni börjar läsa kan ni klicka på detta musikstycke och lyssna till passande musik till dagens inlägg

När jag kom ut på det stora torget  hördes musik från den bortre änden. Vid någon av stånden hade man väl ställt upp en högtalare  ur vilken det strömmade  njutbar  panpipemusik. Ingen julmusik som  Tomtegubbar eller White Christmas  som man  annars kunnat förvänta sig så här före jul. Men  musiken fanns varken  som White-Christmas-toner i luften  eller ens i flingform. Panflöjtmusiken kom från två  Chilenare (kan man anta) LIVE.

De var klädda i någon sorts nationaldräkt från trakterna  kring Anderna. Väldigt färggrant. Med all annan julpynt runtom kom man att tänka på  en  julgran med glitter, kulor och allt. Själv kom jag att tänka på  en gårdfarihandlare  i min barndom som med hög  röst ropade ut sina varor  som han hade på en liten skrinda. ” GLITTER, JULGRANSKULOR, ZIGENARMUSIK. Det här med zigenarmusiken tyckte vi barn var speciellt roligt eftersom han syftade på  munspel som låg i avlånga, rödlackade askar. Detta var i mitten på 40-talet då man uttryckte sig nedlåtande om romer. Jag skakade av mig gamla minnen och lyssnade i stället  en stund på  musikanterna. Jag  har gillat panflöjt alltsedan jag  fick en skiva med  titeln El condor pasa och senare även gillat Pan-Dana. Det var många som stannat upp för att både lyssna och titta. En liten flicka gick fram  med sin mobiltelefon (!) för att ta en bild på  de spektakulära musikanterna. Tänk så försigkomna

3-åringar det finns numera.