Men någon rivning blev det inte. Tomten såldes med befintligt hus i befintligt skick. Det var upp till köparen att riva eller renovera. Killen som köpte huset var i 30-årsåldern och ville ge sig i kast med att fixa huset. Han hade kanske fallit för mäklarens entusiasm över det gamla sekelskifteshus. Sån´t säljer man ju inte varje dag. ”Arga snickaren” hade nog haft en annan uppfattning. Men snickarkillen började att gräva, riva, byta ut ett och annat. Han hade dock egen firma att sköta, varför renoveringen av huset skedde bara i etapper
Han hann dock bara klä halva huset med panel innan han gav tappt. En hel lång vinter hände ingenting. Varken rivning eller fortsatt bygge. Huset läckte som ett såll och det hängde stora istappar överallt. Kanske var den nyinstallerade värmepumpen extra effektiv.
Den nye ägaren hade inte heller några planer på att riva hela det halvfärdiga rasket utan fortsatte med det som påbörjats. Tråkigt dock att man ändrat entrén och vänt själva ingången 90 grader samt satt in ett fönster i stället som inte alls passade ihop med dom övriga.
Om man jämför den ursprungliga entrén (se första bilden igår) med ändringen, har man byggt bort en del av charmen med huset när man såg det framifrån. Den stora fönsterrutan passar inte in. På södersidan har det tillkommit en stor altan
Själv hade jag väl murat upp altanen för att få mera källarutrymme. I den bortre delen tar berget halva utrymmet och i den andra källardelen får bara en tvättmaskin och varmvattenberedaren plats.
I vilket fall är jag glad att huset bevarats även om det fått ett något annorlunda utseende. Vill jag göra en liten nostalgitripp någon gång är det bara att svänga förbi här.På 8 år har man kommit så här långt men man vet ju aldrig vilka planer en nye eller andra ägare kommer att ha.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar