Det var sena eftermiddagen när jag lämnade bilen i diket åt sitt öde. Korsade den stora leden och gick bort mot kälkbacken för att se vad ungarna hade för sig. En hade gett sig av med skidorna och andra kanade nerför en slänt.
Där passade jag på att ta några bilder i motljus. Solen hade ännu inte gått ner utan kikade fram mellan trädstammarna. Några skidåkare avtecknade sig som silhuetter mot den blå himlen.
På krönet en ensam vandrare/ skidåkare mitt i det magiska ljuset.
Hade jag väntat någon timme till skulle jag ha fångat solnedgången. Det gjorde jag en iskall vinterdag för några år sedan just på denna plats.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar