Jag har tidigare bloggat om hur ett helt berg sprängdes sönder och jämnades med marken. Hur grävskoporna skrapade av all växtlighet från urberget så att gammal skog och mina odon- och kantarellställen försvann. Detta beskrev jag bl.a. i detta inlägg förra året.Nu har en annan grävskopa varit framme några km längre bort. Den har tuggat sig igenom en gräsbevuxen plätt intill en gång- och cykelväg och gjort ett djupt sår i marken.
Det var ett rejält hål. Liknade dock inte vanlig schaktning när man ska bygga. Allt sluttade inåt från kanterna mot mitten. Kanske fick man gräva på detta sättet eftersom marken bestod av bara blålera.
Gräver man en kista finns det kanske risk att leran börja glida och river med sig vägen intill. Men varför gräva ur före pålningen? Hur ska man få ner en hejare i gropen samt få fäste för den? Det ska nog inte bli något bygge där, tänkte jag till slut. Troligen håller man på att sanera marken. Det har funnits en gammal soptipp som jag läste om att man skulle sanera kring. Men den låg några hundratal meter längre bort. Men ett intilliggande dike hade kanske fört farliga kemikalier just till det här området. Här var det sankt och diket svämmar ofta över vid våldsamma skyfall. Gångvägen var då bitvist flera dm under vatten.
Den stora gropen och utformningen fick mig att tänka på en damm. Tänk så snyggt det skulle kunna bli med lite vatten i detta område. Med fåglar, växter och stenar. Men det blir nog ytterligare bara en industrifastighet bland alla andra däromkring.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar