Familjen Flinta

Den här stenen hittade jag i trädgårdslandet  när jag planterade ett par blommor. Stenar kan vara vackra om man tittar  lite närmare på dom. Den här var brun-vit prickig vilket framkom när jag väl hade sköljt av den. (det är bara så´n som jag som gör sig besväret) Stor som en tumnagel i min hand och stor som ett farthinder  borta vid en stig finns av denna sort .

I närbild  kan den lika gärna vara en stor stenbumling. Därför tog jag bild på den för att ha den kanske till något collage senare. Stenen skall jag dock inte spara tillsammans med andra som ligger i ett vitrinskåp. Då och då  tar jag upp en sten som jag tycker är vacker. Ofta när det glänser om den. Denna sporadiska stenplockning har tyvärr aldrig utvecklats till  någon hobby. Annars hade man vetat en hel del om geologi och bergarter. Mineraler är en fascinerande värld som väl  kan mäta sig med artrika sorter som t.ex. fåglar, fjärilar, fiskar eller you name it. Minst lika mångfaldig där dom ädlaste stenarna har fått ett eget ord.

Den här stenen som jag tror är flinta, tog jag med mig från en dansk badstrand.

Det lär även finnas brun flinta men om den här bruna stenen är av sorten flinta vet jag inte. Tycker bara att den liknar en sådan.

Minst men inte sist Jen liten blå skönhet. Tror inte att den hör till familjen flinta.

Det kanske inte ens är någon sten utan  bara en glasbit. I vilket fall är den något genomskinlig, men då försvinner den vackra blå färgen. De vassa kanterna och bubblorna inuti tyder dock på glas. Blått glas som kanske  smälts ihop med annat en gång. I vilket fall ingen safir!

Vem har inte plockat vackra stenar vid en havsstrand som barn? Alla blankslitna våta stenar som glänser i alla möjliga färger. Även  sådana som en gång kommit från en brun eller grön glasflaska men slipats rund av vågor och sand.