Intensiv fotokurs

Höstterminen  startade för ett tag sedan. I dess fotspår följer alltid en mängd andra  kurser mer  eller mindre långa eller avancerade. Kompletterande teoretiska  kurser eller rena hobbykurser med praktisk inriktning. För någon vecka sedan såg jag en helsidesannons från  Folkuniversitetet i en tidning..

Jag  tittade närmare på sidan. Inte för att jag funderade på någon kurs även om jag skulle behöva gå igenom en  i Photoshop och Adobe Premiere. Jag får nöja mig med att numera bara gå i livets skola som å andra sidan är alldeles gratis. Det var närmast kursavgifterna  som jag ville titta närmare på. Datakurser för seniorer  är i regel något billigare. Jag har  dock passerat  nybörjarstadiet  och behöver  mer avancerad kunskap som emellertid  kostar mer än vad pensionärer har råd med. Det fanns en massa hobbykurser som kan vara intressanta för pensionärer och deras plånböcker. Humana priser omkring  tusenlappen. Men så såg jag  en  fotokurs intensiv  som kostade 5-7 gånger mer de övriga  hobbykurserna. Nu blev jag nyfiken. Vad skulle man få för detta rövarpris? En miniutbildning på bara en termin. Mini var ordet – inte en komplett utbildning således. Men på en ganska  avancerad nivå. Ganska var ordet – inte  helproffsig således. Får man kalla sig fotograf när man väl lärt sig grunderna och kan redigera sina egna bilder i photoshop? Blir man  stjärnfotograf på en större dags- eller kvällstidning, mode eller reklam? Vilken behörighet man uppnått efter genomgången kurs, förtäljer inte annonsen.

Mest kritisk blir jag dock när jag läser sista meningen i annonsen. Sådana bilddiskussioner kan  hamna in absurdum. Om 30 fotografer tar var sin bild  kan varje vara den bästa  beroende på vilka aspekter man lägger på en bild. Oftast är det fråga om indoktrinering och trendtänkande som bestämmer valet av en ”bra bild”. Det rent tekniska sköter numera den digitala tekniken om i våra kameror. Återstår ”bara” att se bilden i  rätt ögonblick. Det lyckades en annan amatörfotograf med ,som följde med mig häromdagen,

 och  som tog denna bild. Hon har inte  heller gått en intensivkurs i foto. Förståsigpåarna kan diskutera denna bild i det oändliga, för mig räcker det att en helt okänd dam för en bråkdel av en sekund skänker ett strålande leende i denna bild vilket är lika mycket värt som hela fotokursen.